FauNS1 - Instruktioner, tabeller och exempel
Av Peter Lohmander Version 2002-02-04
 

Problemet:

Vi har ett skogsbestånd. Vi har bestämt oss för att nästa åtgärd ska vara slutavverkning. Vi är intresserade av att få ett så högt nuvärde som möjligt. Nuvärdet är det diskonterade värdet av intäkter och kostnader. Nuvärdet tar bl.a. hänsyn till kapitalmarknadens ränta. Dessa frågor kan besvaras av datorprogrammet:

  1. Hur många år från nu bör slutavverkningen göras?
  2. Hur högt blir då nuvärdet per hektar?
  3. Vad kostar det (hur stor är "inoptimalförlusten") om vi avverkar tidigare eller senare än vid den mest lämpliga tidpunkten?
  4. Om vi väljer någon helt annan slutavverkningstidpunkt; Vad blir i så fall nuvärdet per hektar?


Vilken information behövs?

Programmets användare matar in följande information i programmet:

Volym nu (virkesförråd per hektar just nu), volymtillväxt per hektar och år under de närmaste åren, nettopris nu (virkesvärde - drivningskostnader och eventuella transportkostnader som säljaren står för per kubikmeter, om avverkning sker omedelbart), nettopristillväxt per år under de närmaste åren, markvärde per hektar efter slutavverkning, kalkylränta (ränta på kapitalmarknadens mest förmånliga alternativa placering) samt en alternativ avverkningstidpunkt (ett godtyckligt antal år från nu).

Volymen nu kan exempelvis bestämmas med hjälp av relaskop och höjdmätare.

Volymtillväxten (den löpande tillväxten per år och hektar) kan bestämmas på flera sätt. Man kan mäta årsringar och höjdtillväxt och räkna ut volymtillväxten på det sättet. Om man känner till ståndortsindex så kan man bestämma tillväxten via tabeller. Tabell 1. nedan kan exempelvis användas.

Nettopriset kan bestämmas om man känner till timmerandel, massavedsandel, kvalitet och drivningskostnader samt eventuella transportkostnader som säljaren står för.

Nettopristillväxten bestämmes exempelvis på följande sätt: Bestäm först nettopriset nu. Gör en prognos av virkesförråd, timmerandel, kvalitet och drivningskostnader om 10 år. Bestäm nettopriset om tio år med den informationen. Tag därefter nettoprisökningen och dividera den med 10. Då har vi fått fram nettopristillväxten per år.

Markvärdet är på de flesta marker i Norrland väldigt mycket lägre än värdet av det gamla skogsbeståndet. Markvärdet har vanligen mycket liten betydelse för den ekonomiskt bästa avverkningstidpunkten. Det finns särskilda program som kan bestämma markvärden. Ett typiskt markvärde i Norrlands inland är 1000 SEK per hektar.

Kalkylräntan är den ränta som man kan få om man placerar pengar på kapitalmarknaden. På kapitalmarknaden finns flera alternativa placeringar. Välj den totalt sett mest förmånliga placeringens ränta som kalkylränta. Beträffande inflation och skatter kan mycket sägas. Det är för komplicerat att gå in på alla de detaljerna och speciella situationerna i detta sammanhang. Vi konstaterar emellertid att vi bör använda en real (inflationsjusterad) kalkylränta om vi inte räknar med penningvärdesförändringar i virkespriser och kostnader.
 

Tabell 1.

Löpande tillväxt för olika ståndortsindex. Källa: Sveriges Skogsvårdsförbund, Praktisk Skogshandbok, Kristianstads boktryckeri AB, 1978
 

Ståndortsindex H100

Totalålder år

Löpande tillväxt m3sk/ha/år

T18

79

3.9

T18

104

3.4

T20

86

4.4

T20

106

4.6

T24

66

6.8

T24

96

6.3

G16

87

4.0

G16

110

3.7

G20

76

6.5

G20

106

6.4

G24

65

8.7

G24

95

8.7

G28

56

10.9

G28

73

9.9

G32

38

14.8

G32

58

13.4

G36

36

19.0

G36

50

17.6

B18

46

2.7

B18

62

2.9

B22

38

4.8

B22

54

5.0

B26

28

7.0

B26

44

7.7


 

Ett konkret exempel:

Vi kommer fram till ett skogsbestånd där det just nu finns 150 m3sk per hektar. Tillväxten är 5 m3sk per hektar och år. Om vi slutavverkar direkt så blir nettopriset 190 SEK per m3sk. Om vi väntar tio år med slutavverkningen så blir träden grövre, timmerandelen högre och drivningskostnaden per kubikmeter något lägre. Vi beräknar att nettopriset om 10 år är 200 SEK per m3sk. Det innebär att nettopriset växer med 1 SEK per år. Kalmarkens värde är 2000 SEK per hektar. Om vi placerar pengar på kapitalmarknaden så kan vi få 3% ränta. Vi är intresserade av att låta en alternativ avverkningstidpunkt inträffa direkt, d.v.s. den alternativa tidpunkten är "0". Vi matar in denna information i datorprogrammet.

Så här ska detta se ut:

Figur 1.
Inmatning av aktuella förutsättningar.
 

När vi har skrivit in siffrorna i rätt rutor enligt ovan så klickar vi på knappen med texten "Kalkylera". Resultaten syns nedanför den tabell som vi just fyllde i.

Figur 2.
En del av resultatet.

Vi gör följande tolkning av resultaten: Vi bör avverka om 8 år. Nuvärdet per hektar blir då 31 276 SEK. Om beståndet är 10 hektar så blir detta 312 760 SEK.

Om vi istället vill avverka direkt så blir nuvärdet något lägre, nämligen 30 500 SEK per hektar.

I den tabell som avslutar datorprogrammets utskrift så finner vi att inoptimalförluster har beräknats för olika avverkningstidpunkter. Inoptimalförlusterna visar hur mycket man förlorar i nuvärde per hektar om man väljer dessa avverkningstidpunkter istället för den mest lämpliga avverkningstidpunkten. Om vi exempelvis väljer att avverka om 23 år istället för om 8 år så kostar detta 1 662 SEK per hektar.
 

Fördjupning:

I detta program bortser vi från de osäkra förhållanden som kan finnas på marknaderna och dessa osäkra förhållandens effekter på lämpliga åtgärder. Det finns särskilda program som tar hänsyn till sådana förhållanden. Det finns även särskilda program för planteringsekonomi, eviga gallringar, prioritering av slutavverkningsobjekt med hänsyn till restriktioner o.s.v.. Här kan man studera några olika skogsekonomiska beslutsoptimeringsprogram: http://www.Lohmander.com


Peter Lohmander

Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering