Biotoper och Fastighetsekonomi
Av Peter Lohmander Version 2002-10-05
Biotopskydd och naturvårdsavtal
Följande text har 2002-10-04 hämtats från:
http://www.svo.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=8067
Skyddsvärda biotoper återfinns idag ofta som små områden insprängda i det
vardagliga landskapet. De flesta djur och växter är starkt påverkade av dagens
förändringar i natur- och kulturlandskapet, många arter är hotade och återfinns
på s.k. nationella rödlistor. För att förverkliga det skogspolitiska miljömålet
krävs att vi kan säkra de restbiotoper (nyckelbiotoper) där rödlistade arter nu
förekommer.
Skogsvårdsstyrelsen har ansvaret att peka ut, avgränsa och besluta om
biotopskydd på skogsmark enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Skyddet omfattar
endast mindre områden av 19 st definierade skogsbiotoper. Skogsvårdsstyrelserna
påbörjade arbetet med biotopskydd under budgetåret 1993/94.
Fram till den 1 januari år 2000 finns ca 3100 ha biotopskydd fördelade på
ca 1150 områden. Biotopskydd används i första hand i en akut situation där det
är uppenbart att den värdefulla biotopen kan komma att avverkas. Medelareal för
beslutade biotopskydd är 2,7 hektar.
Hur ett biotopskyddsärende går till kan Du se här (Den aktuella länkens
information återfinnes även längre fram på denna web-sida):
http://www.svo.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=8231
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten
genom skogsvårdsstyrelsen och en skogsägare i syfte att bevara och utveckla ett
områdes naturvärden. Naturvårdsavtal är ett viktigt komplement till
naturreservat och biotopskydd. Avtal används i regel på andra typer av områden
än vad som kan komma ifråga för biotopskydd. Avtalen tecknas vanligen för en
period mellan 30 och 50 år. Fram t.o.m. 1999 hade ca 430 avtal tecknats. SVOs
erfarenhet av naturvårdsavtal pekar på att de bör användas då normal
naturhänsyn bedöms vara otillräcklig, samtidigt som naturvärden gynnas av en
viss åtgärd. Även områden som bör lämnas orörda är i vissa fall lämpliga
objekt. Det kan t.ex. vara värdefullt att teckna naturvårdsavtal för skyddszoner
runt biotopskyddade områden. Naturvårdsavtalen vänder sig främst till markägare
som förutom att äga skogsmark med höga naturvärden, också är intresserade av
att bevara dessa värden. Detta förutsätter oftast att markägaren avstår från
viss avverkning. Den ekonomiska ersättningen för naturområdet bör ses som ett
stimulansbidrag till markägaren snarare än en ekonomisk ersättning för
förlorade virkesvärden. Ersättningen motsvarar inte skogsägarens
intäktsbortfall eller kostnad.
Utförligare uppgifter om biotopskydd och naturvårdsavtal kan lämnas av
skogsvårdsstyrelsen.
--------------------------------------------------------------
Så här går ett biotopskyddsärende till
Texten nedan är 2002-10-04 hämtad från denna web-adress:
http://www.svo.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=8231
Höga naturvärden
Många biotoper med mycket höga naturvärden har kartlagts i nyckelbiotopsinventeringen. Dock upptäcks det många nya nyckelbiotoper och andra värdefulla biotoper i samband med att avverkningsanmälan eller ansökan om tillstånd för föryngringsavverkning lämnas till skogsvårdsstyrelsen. Initiativet till ett biotopskyddsärende tas vanligtvis av skogsvårdsstyrelsen.
Staten ersätter
En överenskommelse om ersättningens storlek för ett biotopskydd förhandlas normalt fram med markägaren. Staten ersätter markägaren för nuvarande och framtida skogsproduktion i biotopen. Markägaren behåller dock äganderätten till både marken och den stående skogen. Det innebär bland annat att markägaren behåller jakträtten. Ersättningen skall enligt expropriationslagen utgöras av fastighetens marknadsvärdeminskning.
Uppgifter om skogen
För att utföra en värdering av virket inom ett biotopskydd behövs bland annat uppgifter om områdets areal, virkesvolym, virkeskvalitet, trädslagsfördelning, diameter, ålder och bonitet. Arealen mäts med GPS, ett satellitbaserat arealmätningssystem. Virkesförrådet mäts säkrast med en s.k. dataklave. Dataklaven är ett elektroniskt hjälpmedel för att erhålla diameter fördelat på trädslag. Alla träd inom det berörda området mäts med hjälp av en klave, d.v.s. trädslag, diameter och andel noteras. Dataklaven signalerar slumpmässigt efter provträd att mäta höjder på och fördelar provträden inom varje diameterklass. Även relaskoptaxering kan användas som metod för att uppskatta virkesförrådet inom ett biotopskyddsområde.
Databearbetning
Bearbetning av data och beräkning av biotopskyddsområdets värde sker med Lantmäteriverkets värderingsprogram BM-win (beståndsmetoden). Skogsvårdsstyrelsen följer Skogsvårdsorganisationens policy för värdering av biotopskydd. I programmet finns regionala aktuella virkespriser och avverkningskostnader inlagda. Programmet redovisar både ett aktuellt värde på skogen inom biotopskyddsområdet och värdet på all framtida avkastning.
Förhandling
När värdet på biotopskyddsområdet har beräknats är det dags för förhandling med markägaren. Vid förhandlingen har markägaren möjlighet att visa på eventuella värdehöjande faktorer som ej har beaktats i värderingen. Ersättningsnivån fastslås med insikt om att markägaren får stå för viss del av intrånget (31 kap. 6 § miljöbalken). Förhandlingen avslutas med att ersättningsnivån dokumenteras genom en överenskommelse som undertecknas av båda parter.
Beslut
Skogsvårdsstyrelsen upprättar därefter ett formellt beslut om biotopskydd. Området markeras i fält med biotopskyddsbrickor och yttergränsträden färgmarkeras. Ersättningen för biotopskydd betalas ut inom en månad efter att beslutet vunnit laga kraft. Ersättningen ska taxeras som reavinst och beskattas alltså som kapital.
Tvist
Om överenskommelse inte kan nås med markägaren har skogsvårdsstyrelsen ändå möjlighet att besluta om biotopskydd. Markägaren kan i det fallet överklaga beslutet till Miljödomstolen. Där kan också den ekonomiska ersättningen prövas.
Dokumentation
Beslut om biotopskydd gäller mot ny ägare. Skogsvårdsstyrelsen upprättar en digital karta över biotopskyddsområdet och diarieför ärendet. Ett register hos Skogsvårdsorganisationen beskriver bland annat biotopskyddsområdets areal, trädslagsfördelning, naturvärden och datum då beslutet togs.
--------------------------------------------------------------
Information av särskild betydelse för beräkningen
av den ekonomiska ersättningen:
Skogsstatistisk årsbok 2002: http://www.svo.se/fakta/stat/ska2/
Bland annat återfinner vi Tabell 14.14 såsom ett Excel-dokument. Nedan
har denna tabell lagts in på denna websida med två nyskapade kolumner
(de längst till höger). Där finner vi ersättningen för biotopskydd i olika län
och under olika år.
Tabell 14.14 Beslutad statlig ersättning till biotopskydd och naturvårdsavtal, länsvis för år 2001 |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Län |
Biotopskydd |
|
|
Naturvårdsavtal |
|
|
Biotop. |
Naturv. |
||
|
Antal |
Areal¹ |
Ersättning |
|
Antal |
Areal¹ |
Ersättning |
|
Ersättning |
Ersättning |
|
Områden |
ha |
1 000 SEK |
|
områden |
ha |
1 000 SEK |
|
KSEK/ha |
KSEK/ha |
Nbtn |
28 |
101,6 |
2 836 |
|
1 |
2,4 |
18 |
|
27,91339 |
7,5 |
Vbtn |
34 |
147,4 |
6 460 |
|
1 |
14,8 |
150 |
|
43,82632 |
10,13514 |
Jmtl |
29 |
122,7 |
6 097 |
|
2 |
49,7 |
75 |
|
49,6903 |
1,509054 |
Vnrl |
15 |
57,9 |
3 982 |
|
8 |
35,3 |
148 |
|
68,77375 |
4,17847 |
Gävl |
34 |
103,3 |
5 118 |
|
1 |
4,3 |
36 |
|
49,54598 |
8,372093 |
Dlnr |
39 |
177,6 |
7 883 |
|
2 |
13,9 |
139 |
|
44,38851 |
10 |
Vrml |
93 |
248,4 |
9 272 |
|
29 |
107,0 |
988 |
|
37,32597 |
9,231776 |
Öreb |
21 |
52,8 |
2 307 |
|
1 |
5,8 |
48 |
|
43,69545 |
8,189655 |
Vstm |
28 |
67,8 |
2 954 |
|
12 |
40,9 |
415 |
|
43,56342 |
10,15403 |
Sthm,Upps |
34 |
116,4 |
6 580 |
|
20 |
71,6 |
754 |
|
56,52835 |
10,53073 |
Södm |
21 |
77,8 |
3 754 |
|
2 |
8,4 |
118 |
|
48,2545 |
14,08333 |
Östg |
31 |
80,7 |
6 432 |
|
1 |
16,2 |
100 |
|
79,7026 |
6,17284 |
Vgöt |
46 |
162,5 |
8 299 |
|
38 |
228,4 |
1 752 |
|
51,07077 |
7,670753 |
Jkpg |
15 |
35,1 |
2 808 |
|
8 |
25,4 |
286 |
|
80 |
11,25984 |
Kron |
20 |
62,1 |
3 270 |
|
15 |
59,2 |
521 |
|
52,657 |
8,800676 |
Kalm |
42 |
91,3 |
4 549 |
|
12 |
61,5 |
400 |
|
49,82475 |
6,504065 |
Gotl |
23 |
89,7 |
2 283 |
|
16 |
132,3 |
1 224 |
|
25,44872 |
9,251701 |
Hall |
13 |
28,7 |
1 412 |
|
4 |
46,1 |
366 |
|
49,19861 |
7,939262 |
Blek |
21 |
43,4 |
2 249 |
|
10 |
53,9 |
384 |
|
51,82028 |
7,124304 |
Skån |
46 |
70,8 |
3 551 |
|
7 |
11,8 |
123 |
|
50,15537 |
10,42373 |
N Norrland |
62 |
249,0 |
9 296 |
|
2 |
17,2 |
168 |
|
37,33333 |
9,767442 |
S Norrland |
78 |
283,9 |
15 197 |
|
11 |
89,3 |
259 |
|
53,52976 |
2,894737 |
Svealand |
236 |
740,8 |
32 750 |
|
66 |
247,6 |
2 462 |
|
44,20895 |
9,943053 |
Götaland |
257 |
664,3 |
34 853 |
|
111 |
634,8 |
5 156 |
|
52,46538 |
8,122243 |
Hela landet |
633 |
1938,0 |
92 096 |
|
190 |
988,9 |
8 044 |
|
47,52107 |
8,134695 |
Budgetår och period |
|
|
|
|
|
|
|
######## |
######## |
|
1994/95 |
. . |
419,0 |
13 885 |
|
. . |
606,0 |
3 500 |
|
33,13842 |
5,775578 |
Juli95-juni96 |
183 |
434,0 |
16 297 |
|
56 |
251,0 |
1 830 |
|
37,55069 |
7,290837 |
Juli-dec 96 |
118 |
270,0 |
9 789 |
|
46 |
259,0 |
1 614 |
|
36,25556 |
6,23166 |
1997 |
196 |
583,0 |
17 191 |
|
110 |
698,0 |
4 330 |
|
29,48714 |
6,203438 |
1998 |
202 |
703,0 |
23 744 |
|
70 |
428,7 |
1 409 |
|
33,77525 |
3,286681 |
1999 |
267 |
816,6 |
30 259 |
|
60 |
²7870,7 |
2 055 |
|
37,05517 |
#Värdefel! |
2000 |
398 |
1 203,6 |
55 800 |
|
59 |
318,2 |
2 340 |
|
46,36092 |
7,353865 |
2001 |
633 |
1 938,0 |
92 096 |
|
190 |
988,9 |
8 044 |
|
47,52107 |
8,134695 |
¹Arealen avser både produktiv skogsmark och impediment. |
|
|
|
|
|
|||||
²I arealen ingår naturvårdsavtal på vitryggsområden (vitryggig hackspett), som ingåtts i Värmlands |
|
|||||||||
och Örebro län om ca. 7 500 hektar. |
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 13.5 inkluderade
2002-10-04 denna information:
Priser (exkl. moms) för rotposter stämplade av SVS under andra halvåret 2001. |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal poster i beräkn. |
Volym |
|
Volymandel i procent |
Medelvolym per träd |
|
|
|
|
|
|||||
Län och landsdelar |
Per post |
Per ha |
Tall |
Gran |
Löv |
Torra |
Tall |
Gran |
Löv |
Torra |
Alla |
Medel-transport-avstånd |
Pris¹ per m3sk |
Medelfel för pris- skattning |
|
|
|
|
|
procent |
|
|
m3sk |
|
|
|
|
meter |
Kr |
procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrbotten |
16 |
1 071 |
113 |
76 |
21 |
3 |
- |
0,30 |
0,14 |
0,07 |
- |
0,23 |
400 |
276 |
6 |
Västerbotten |
10 |
1 188 |
202 |
46 |
49 |
4 |
- |
0,36 |
0,20 |
0,14 |
- |
0,25 |
200 |
254 |
4 |
Jämtland |
8 |
1 518 |
273 |
22 |
75 |
4 |
- |
0,33 |
0,27 |
0,15 |
- |
0,27 |
300 |
202 |
6 |
Västernorrland |
10 |
1 451 |
315 |
8 |
87 |
5 |
- |
0,68 |
0,33 |
0,12 |
- |
0,32 |
500 |
218 |
6 |
Gävleborg |
9 |
1 424 |
195 |
28 |
70 |
2 |
- |
0,58 |
0,38 |
0,22 |
- |
0,41 |
400 |
270 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dalarna |
23 |
803 |
233 |
34 |
63 |
3 |
0 |
0,44 |
0,24 |
0,17 |
0,25 |
0,28 |
400 |
249 |
3 |
Värmland |
16 |
1 214 |
287 |
15 |
84 |
0 |
- |
0,39 |
0,44 |
0,23 |
- |
0,43 |
400 |
251 |
5 |
Örebro |
11 |
1 546 |
256 |
21 |
71 |
8 |
- |
0,78 |
0,44 |
0,36 |
- |
0,48 |
300 |
265 |
12 |
Västmanland |
5 |
602 |
194 |
17 |
82 |
1 |
- |
0,96 |
0,46 |
0,17 |
- |
0,49 |
200 |
275 |
15 |
Uppsala |
3 |
604 |
195 |
43 |
50 |
6 |
- |
0,49 |
0,30 |
0,36 |
- |
0,36 |
400 |
243 |
11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
- |
- |
Södermanland |
8 |
1 324 |
179 |
31 |
66 |
3 |
- |
0,79 |
0,43 |
0,31 |
- |
0,49 |
300 |
300 |
10 |
Östergötland |
9 |
1 055 |
287 |
22 |
76 |
1 |
0 |
0,92 |
0,55 |
0,26 |
0,43 |
0,60 |
200 |
333 |
1 |
Västra Götaland |
23 |
1 005 |
304 |
19 |
77 |
3 |
1 |
0,95 |
0,62 |
0,31 |
0,88 |
0,65 |
200 |
299 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jönköping |
41 |
834 |
290 |
20 |
80 |
0 |
0 |
0,84 |
0,57 |
0,25 |
0,38 |
0,61 |
200 |
357 |
2 |
Kronoberg |
31 |
1 125 |
365 |
12 |
86 |
2 |
- |
0,78 |
0,61 |
0,28 |
- |
0,61 |
200 |
342 |
3 |
Kalmar |
25 |
877 |
250 |
19 |
79 |
1 |
- |
0,69 |
0,47 |
0,27 |
- |
0,49 |
200 |
327 |
2 |
Gotland |
12 |
563 |
142 |
79 |
20 |
1 |
- |
0,43 |
0,25 |
0,11 |
- |
0,37 |
300 |
218 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Halland |
14 |
787 |
372 |
9 |
90 |
1 |
- |
0,90 |
0,77 |
0,32 |
- |
0,77 |
100 |
345 |
4 |
Blekinge |
14 |
979 |
294 |
3 |
95 |
2 |
- |
0,74 |
0,65 |
0,21 |
- |
0,63 |
200 |
338 |
1 |
Skåne |
12 |
725 |
311 |
10 |
89 |
2 |
- |
0,76 |
0,62 |
0,15 |
- |
0,60 |
200 |
337 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N Norrland |
26 |
1 121 |
141 |
63 |
34 |
4 |
- |
0,32 |
0,18 |
0,10 |
- |
0,24 |
300 |
266 |
5 |
S Norrland |
27 |
1 453 |
249 |
18 |
78 |
3 |
- |
0,50 |
0,33 |
0,14 |
- |
0,34 |
400 |
235 |
3 |
Svealand |
66 |
950 |
241 |
27 |
71 |
2 |
0 |
0,46 |
0,32 |
0,22 |
0,25 |
0,34 |
400 |
256 |
4 |
Götaland |
181 |
935 |
301 |
17 |
81 |
2 |
0 |
0,78 |
0,58 |
0,27 |
0,76 |
0,59 |
200 |
336 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riket |
300 |
992 |
255 |
24 |
74 |
2 |
0 |
0,49 |
0,43 |
0,18 |
0,66 |
0,43 |
300 |
301 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Uppgift saknas eller kan inte beräknas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
¹Observera att priset inte inkluderar värdet av skogsvårdsåtgärder som köparen åtagit sig vid försäljningstillfället |
|
|
Vi finner också denna flik som
gäller något tidigare:
Priser (exkl. moms) m.m. för rotposter stämplade av SVS under andra halvåret 2000. |
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Volym |
|
Volymandel i procent |
|
Medelvolym per träd |
|
|
|
|
|
||||
Län- och Landsdelar |
Antal poster i beräkn. |
Per Post |
Per ha |
Tall |
Gran |
Löv |
Torra |
Tall |
Gran |
Löv |
Torra |
Alla |
Medel-transport-avstånd |
Pris per m3sk |
Medelfel för pris-skattning |
|
|
m³sk |
m³sk/ha |
procent |
|
|
m3sk |
|
|
|
|
meter |
kr |
% |
|
Ett antal rader i tabellen har tagits bort här! |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N Norrland |
22 |
1 199 |
172 |
60 |
36 |
5 |
- |
0,33 |
0,20 |
0,12 |
- |
0,25 |
400 |
272 |
6 |
S Norrland |
18 |
1 275 |
235 |
32 |
66 |
2 |
- |
0,42 |
0,31 |
0,16 |
- |
0,33 |
300 |
269 |
13 |
Svealand |
70 |
871 |
246 |
26 |
71 |
3 |
0 |
0,52 |
0,38 |
0,26 |
0,26 |
0,40 |
400 |
284 |
4 |
Götaland |
194 |
875 |
275 |
14 |
85 |
1 |
0 |
0,72 |
0,57 |
0,26 |
0,34 |
0,58 |
200 |
336 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riket |
304 |
923 |
249 |
23 |
75 |
2 |
0 |
0,47 |
0,46 |
0,18 |
0,28 |
0,45 |
300 |
314 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Uppgift saknas eller kan inte beräknas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
* Totalundersökning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vi finner också denna flik
vilken ger en tidsserie:
Priser (exkl. moms) m.m. för rotposter stämplade av SVS andra halvåret 1999 |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Län och |
Såld |
Antal |
Volym |
|
Volymandel i procent |
Medelvolym per träd |
|
Medel- |
Pris |
||||
Länsdel |
Volym |
sålda |
per |
per |
|
|
|
|
|
|
|
trans- |
per |
|
1 000 |
poster |
post |
ha |
Tall |
Gran |
Löv |
Tall |
Gran |
Löv |
Totalt |
port- |
m³sk |
|
m³sk |
|
m³sk |
|
|
|
|
m³sk |
|
|
|
avstånd |
kr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m |
|
Ett antal rader i tabellen har tagits bort här! |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1994/95 |
4 623 |
4 949 |
934 |
224 |
26 |
71 |
3 |
|
|
|
0,39 |
|
315 |
1995/96 |
1 824 |
1 985 |
919 |
203 |
32 |
64 |
4 |
|
|
|
0,32 |
|
276 |
1996/97 |
1 278 |
1 356 |
943 |
233 |
24 |
74 |
2 |
|
|
|
0,47 |
|
326 |
1997/98 |
2 389 |
2 497 |
957 |
217 |
30 |
68 |
2 |
|
|
|
0,40 |
|
323 |
1998/99 |
1 705 |
1 831 |
931 |
245 |
25 |
73 |
2 |
|
|
|
0,43 |
|
328 |
1999/00 |
1 488 |
1 478 |
1 007 |
242 |
24 |
74 |
2 |
|
|
|
0,43 |
|
310 |
.. Uppgiften alltför osäker för att anges |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¹ Vgöt = Västra Götalands län (Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner) |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Några alternativa sätt att
definiera beslutsproblemen och de ekonomiska värden som ska ersättas återfinnes
här:
Ekonomisk optimering av slutavverkningstidpunkten:
http://www.lohmander.com/Program/Faust_Slut/InFaust3.html
Ekonomisk optimering av reservationspris och förväntat nuvärde:
http://www.lohmander.com/Program/Stump02/InStump022.html
Ekonomisk avverkningsoptimering m.h.t. arealrestriktioner (Fastighetens
totalekonomi påverkas av om något bestånd blir biotopskyddat. I vissa
situationer, när ett biotopskyddsområde avsättes, blir det möjligt att öka
avverkningen i andra bestånd. Skogsvårdslagen innehåller nämligen restriktioner
vilka begränsar den samlade ytan som samtidigt får existera på fastigheten med
en beståndsålder under 20 år):
http://www.lohmander.com/Program/Avv_SVL/InAvSv8.html
Kanske kan man behålla önskade naturvärden via eviga gallringar? Här kan
man studera detta problem närmare, optimera gallringsingreppens styrka och
periodicitet samt det interall inom vilket virkesförrådet bör pendla:
http://www.lohmander.com/Program/javakod/F4.htm
Peter Lohmander