Biotoper och Fastighetsekonomi

Av Peter Lohmander Version 2002-10-05

 

Biotopskydd och naturvårdsavtal

Följande text har 2002-10-04 hämtats från:

http://www.svo.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=8067

 

Skyddsvärda biotoper återfinns idag ofta som små områden insprängda i det vardagliga landskapet. De flesta djur och växter är starkt påverkade av dagens förändringar i natur- och kulturlandskapet, många arter är hotade och återfinns på s.k. nationella rödlistor. För att förverkliga det skogspolitiska miljömålet krävs att vi kan säkra de restbiotoper (nyckelbiotoper) där rödlistade arter nu förekommer.

Skogsvårdsstyrelsen har ansvaret att peka ut, avgränsa och besluta om biotopskydd på skogsmark enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Skyddet omfattar endast mindre områden av 19 st definierade skogsbiotoper. Skogsvårdsstyrelserna påbörjade arbetet med biotopskydd under budgetåret 1993/94.

Fram till den 1 januari år 2000 finns ca 3100 ha biotopskydd fördelade på ca 1150 områden. Biotopskydd används i första hand i en akut situation där det är uppenbart att den värdefulla biotopen kan komma att avverkas. Medelareal för beslutade biotopskydd är 2,7 hektar.

Hur ett biotopskyddsärende går till kan Du se här (Den aktuella länkens information återfinnes även längre fram på denna web-sida):

http://www.svo.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=8231

 

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten genom skogsvårdsstyrelsen och en skogsägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Naturvårdsavtal är ett viktigt komplement till naturreservat och biotopskydd. Avtal används i regel på andra typer av områden än vad som kan komma ifråga för biotopskydd. Avtalen tecknas vanligen för en period mellan 30 och 50 år. Fram t.o.m. 1999 hade ca 430 avtal tecknats. SVOs erfarenhet av naturvårdsavtal pekar på att de bör användas då normal naturhänsyn bedöms vara otillräcklig, samtidigt som naturvärden gynnas av en viss åtgärd. Även områden som bör lämnas orörda är i vissa fall lämpliga objekt. Det kan t.ex. vara värdefullt att teckna naturvårdsavtal för skyddszoner runt biotopskyddade områden. Naturvårdsavtalen vänder sig främst till markägare som förutom att äga skogsmark med höga naturvärden, också är intresserade av att bevara dessa värden. Detta förutsätter oftast att markägaren avstår från viss avverkning. Den ekonomiska ersättningen för naturområdet bör ses som ett stimulansbidrag till markägaren snarare än en ekonomisk ersättning för förlorade virkesvärden. Ersättningen motsvarar inte skogsägarens intäktsbortfall eller kostnad.

Utförligare uppgifter om biotopskydd och naturvårdsavtal kan lämnas av skogsvårdsstyrelsen.

--------------------------------------------------------------

Så här går ett biotopskyddsärende till

Texten nedan är 2002-10-04 hämtad från denna web-adress:

http://www.svo.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=8231


Höga naturvärden

Många biotoper med mycket höga naturvärden har kartlagts i nyckelbiotopsinventeringen. Dock upptäcks det många nya nyckelbiotoper och andra värdefulla biotoper i samband med att avverkningsanmälan eller ansökan om tillstånd för föryngringsavverkning lämnas till skogsvårdsstyrelsen. Initiativet till ett biotopskyddsärende tas vanligtvis av skogsvårdsstyrelsen.

Staten ersätter

En överenskommelse om ersättningens storlek för ett biotopskydd förhandlas normalt fram med markägaren. Staten ersätter markägaren för nuvarande och framtida skogsproduktion i biotopen. Markägaren behåller dock äganderätten till både marken och den stående skogen. Det innebär bland annat att markägaren behåller jakträtten. Ersättningen skall enligt expropriationslagen utgöras av fastighetens marknadsvärdeminskning.

Uppgifter om skogen

För att utföra en värdering av virket inom ett biotopskydd behövs bland annat uppgifter om områdets areal, virkesvolym, virkeskvalitet, trädslagsfördelning, diameter, ålder och bonitet. Arealen mäts med GPS, ett satellitbaserat arealmätningssystem. Virkesförrådet mäts säkrast med en s.k. dataklave. Dataklaven är ett elektroniskt hjälpmedel för att erhålla diameter fördelat på trädslag. Alla träd inom det berörda området mäts med hjälp av en klave, d.v.s. trädslag, diameter och andel noteras. Dataklaven signalerar slumpmässigt efter provträd att mäta höjder på och fördelar provträden inom varje diameterklass. Även relaskoptaxering kan användas som metod för att uppskatta virkesförrådet inom ett biotopskyddsområde.

Databearbetning

Bearbetning av data och beräkning av biotopskyddsområdets värde sker med Lantmäteriverkets värderingsprogram BM-win (beståndsmetoden). Skogsvårdsstyrelsen följer Skogsvårdsorganisationens policy för värdering av biotopskydd. I programmet finns regionala aktuella virkespriser och avverkningskostnader inlagda. Programmet redovisar både ett aktuellt värde på skogen inom biotopskyddsområdet och värdet på all framtida avkastning.

Förhandling

När värdet på biotopskyddsområdet har beräknats är det dags för förhandling med markägaren. Vid förhandlingen har markägaren möjlighet att visa på eventuella värdehöjande faktorer som ej har beaktats i värderingen. Ersättningsnivån fastslås med insikt om att markägaren får stå för viss del av intrånget (31 kap. 6 § miljöbalken). Förhandlingen avslutas med att ersättningsnivån dokumenteras genom en överenskommelse som undertecknas av båda parter.

Beslut

Skogsvårdsstyrelsen upprättar därefter ett formellt beslut om biotopskydd. Området markeras i fält med biotopskyddsbrickor och yttergränsträden färgmarkeras. Ersättningen för biotopskydd betalas ut inom en månad efter att beslutet vunnit laga kraft. Ersättningen ska taxeras som reavinst och beskattas alltså som kapital.

Tvist

Om överenskommelse inte kan nås med markägaren har skogsvårdsstyrelsen ändå möjlighet att besluta om biotopskydd. Markägaren kan i det fallet överklaga beslutet till Miljödomstolen. Där kan också den ekonomiska ersättningen prövas.

Dokumentation

Beslut om biotopskydd gäller mot ny ägare. Skogsvårdsstyrelsen upprättar en digital karta över biotopskyddsområdet och diarieför ärendet. Ett register hos Skogsvårdsorganisationen beskriver bland annat biotopskyddsområdets areal, trädslagsfördelning, naturvärden och datum då beslutet togs.

--------------------------------------------------------------

Information av särskild betydelse för beräkningen av den ekonomiska ersättningen:

 

Skogsstatistisk årsbok 2002: http://www.svo.se/fakta/stat/ska2/

Bland annat återfinner vi Tabell 14.14 såsom ett Excel-dokument. Nedan har denna tabell lagts in på denna websida med två nyskapade kolumner (de längst till höger). Där finner vi ersättningen för biotopskydd i olika län och under olika år.

Tabell 14.14 Beslutad statlig ersättning till biotopskydd och naturvårdsavtal, länsvis för år 2001

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Län

Biotopskydd

 

 

Naturvårdsavtal

 

 

Biotop.

Naturv.

 

Antal

Areal¹

Ersättning

 

Antal

Areal¹

Ersättning

 

Ersättning

Ersättning

 

Områden

ha

1 000 SEK

 

områden

ha

1 000 SEK

 

KSEK/ha

KSEK/ha

Nbtn

28

101,6

2 836

 

1

2,4

18

 

27,91339

7,5

Vbtn

34

147,4

6 460

 

1

14,8

150

 

43,82632

10,13514

Jmtl

29

122,7

6 097

 

2

49,7

75

 

49,6903

1,509054

Vnrl

15

57,9

3 982

 

8

35,3

148

 

68,77375

4,17847

Gävl

34

103,3

5 118

 

1

4,3

36

 

49,54598

8,372093

Dlnr

39

177,6

7 883

 

2

13,9

139

 

44,38851

10

Vrml

93

248,4

9 272

 

29

107,0

988

 

37,32597

9,231776

Öreb

21

52,8

2 307

 

1

5,8

48

 

43,69545

8,189655

Vstm

28

67,8

2 954

 

12

40,9

415

 

43,56342

10,15403

Sthm,Upps

34

116,4

6 580

 

20

71,6

754

 

56,52835

10,53073

Södm

21

77,8

3 754

 

2

8,4

118

 

48,2545

14,08333

Östg

31

80,7

6 432

 

1

16,2

100

 

79,7026

6,17284

Vgöt

46

162,5

8 299

 

38

228,4

1 752

 

51,07077

7,670753

Jkpg

15

35,1

2 808

 

8

25,4

286

 

80

11,25984

Kron

20

62,1

3 270

 

15

59,2

521

 

52,657

8,800676

Kalm

42

91,3

4 549

 

12

61,5

400

 

49,82475

6,504065

Gotl

23

89,7

2 283

 

16

132,3

1 224

 

25,44872

9,251701

Hall

13

28,7

1 412

 

4

46,1

366

 

49,19861

7,939262

Blek

21

43,4

2 249

 

10

53,9

384

 

51,82028

7,124304

Skån

46

70,8

3 551

 

7

11,8

123

 

50,15537

10,42373

N Norrland

62

249,0

9 296

 

2

17,2

168

 

37,33333

9,767442

S Norrland

78

283,9

15 197

 

11

89,3

259

 

53,52976

2,894737

Svealand

236

740,8

32 750

 

66

247,6

2 462

 

44,20895

9,943053

Götaland

257

664,3

34 853

 

111

634,8

5 156

 

52,46538

8,122243

Hela landet

633

1938,0

92 096

 

190

988,9

8 044

 

47,52107

8,134695

Budgetår och period

 

 

 

 

 

 

 

########

########

1994/95

. .

419,0

13 885

 

. .

606,0

3 500

 

33,13842

5,775578

Juli95-juni96

183

434,0

16 297

 

56

251,0

1 830

 

37,55069

7,290837

Juli-dec 96

118

270,0

9 789

 

46

259,0

1 614

 

36,25556

6,23166

1997

196

583,0

17 191

 

110

698,0

4 330

 

29,48714

6,203438

1998

202

703,0

23 744

 

70

428,7

1 409

 

33,77525

3,286681

1999

267

816,6

30 259

 

60

²7870,7

2 055

 

37,05517

#Värdefel!

2000

398

1 203,6

55 800

 

59

318,2

2 340

 

46,36092

7,353865

2001

633

1 938,0

92 096

 

190

988,9

8 044

 

47,52107

8,134695

¹Arealen avser både produktiv skogsmark och impediment.

 

 

 

 

 

²I arealen ingår naturvårdsavtal på vitryggsområden (vitryggig hackspett), som ingåtts i Värmlands

 

och Örebro län om ca. 7 500 hektar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 13.5 inkluderade 2002-10-04 denna information:

Priser (exkl. moms) för rotposter stämplade av SVS under andra halvåret 2001.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal poster i beräkn.

Volym

 

Volymandel i procent

Medelvolym per träd

 

 

 

 

 

Län och landsdelar

Per post

Per ha

Tall

Gran

Löv

Torra

Tall

Gran

Löv

Torra

Alla

Medel-transport-avstånd

Pris¹ per m3sk

Medelfel

för pris-

skattning

 

 

 

 

procent

 

 

m3sk

 

 

 

 

meter

Kr

procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norrbotten

16

1 071

113

76

21

3

-

0,30

0,14

0,07

-

0,23

400

276

6

Västerbotten

10

1 188

202

46

49

4

-

0,36

0,20

0,14

-

0,25

200

254

4

Jämtland

8

1 518

273

22

75

4

-

0,33

0,27

0,15

-

0,27

300

202

6

Västernorrland

10

1 451

315

8

87

5

-

0,68

0,33

0,12

-

0,32

500

218

6

Gävleborg

9

1 424

195

28

70

2

-

0,58

0,38

0,22

-

0,41

400

270

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dalarna

23

803

233

34

63

3

0

0,44

0,24

0,17

0,25

0,28

400

249

3

Värmland

16

1 214

287

15

84

0

-

0,39

0,44

0,23

-

0,43

400

251

5

Örebro

11

1 546

256

21

71

8

-

0,78

0,44

0,36

-

0,48

300

265

12

Västmanland

5

602

194

17

82

1

-

0,96

0,46

0,17

-

0,49

200

275

15

Uppsala

3

604

195

43

50

6

-

0,49

0,30

0,36

-

0,36

400

243

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

 

-

-

Södermanland

8

1 324

179

31

66

3

-

0,79

0,43

0,31

-

0,49

300

300

10

Östergötland

9

1 055

287

22

76

1

0

0,92

0,55

0,26

0,43

0,60

200

333

1

Västra Götaland

23

1 005

304

19

77

3

1

0,95

0,62

0,31

0,88

0,65

200

299

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jönköping

41

834

290

20

80

0

0

0,84

0,57

0,25

0,38

0,61

200

357

2

Kronoberg

31

1 125

365

12

86

2

-

0,78

0,61

0,28

-

0,61

200

342

3

Kalmar

25

877

250

19

79

1

-

0,69

0,47

0,27

-

0,49

200

327

2

Gotland

12

563

142

79

20

1

-

0,43

0,25

0,11

-

0,37

300

218

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Halland

14

787

372

9

90

1

-

0,90

0,77

0,32

-

0,77

100

345

4

Blekinge

14

979

294

3

95

2

-

0,74

0,65

0,21

-

0,63

200

338

1

Skåne

12

725

311

10

89

2

-

0,76

0,62

0,15

-

0,60

200

337

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N Norrland

26

1 121

141

63

34

4

-

0,32

0,18

0,10

-

0,24

300

266

5

S Norrland

27

1 453

249

18

78

3

-

0,50

0,33

0,14

-

0,34

400

235

3

Svealand

66

950

241

27

71

2

0

0,46

0,32

0,22

0,25

0,34

400

256

4

Götaland

181

935

301

17

81

2

0

0,78

0,58

0,27

0,76

0,59

200

336

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riket

300

992

255

24

74

2

0

0,49

0,43

0,18

0,66

0,43

300

301

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- Uppgift saknas eller kan inte beräknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

¹Observera att priset inte inkluderar värdet av skogsvårdsåtgärder som köparen åtagit sig vid försäljningstillfället

 

 

 

Vi finner också denna flik som gäller något tidigare:

Priser (exkl. moms) m.m. för rotposter stämplade av SVS under andra halvåret 2000.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Volym

 

Volymandel i procent

 

Medelvolym per träd

 

 

 

 

 

Län- och

Landsdelar

Antal poster i beräkn.

Per

Post

Per

ha

Tall

Gran

Löv

Torra

Tall

Gran

Löv

Torra

Alla

Medel-transport-avstånd

Pris per m3sk

Medelfel för pris-skattning

 

 

m³sk

m³sk/ha

procent

 

 

m3sk

 

 

 

 

meter

kr

%

Ett antal rader i tabellen har tagits bort här!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N Norrland

22

1 199

172

60

36

5

-

0,33

0,20

0,12

-

0,25

400

272

6

S Norrland

18

1 275

235

32

66

2

-

0,42

0,31

0,16

-

0,33

300

269

13

Svealand

70

871

246

26

71

3

0

0,52

0,38

0,26

0,26

0,40

400

284

4

Götaland

194

875

275

14

85

1

0

0,72

0,57

0,26

0,34

0,58

200

336

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riket

304

923

249

23

75

2

0

0,47

0,46

0,18

0,28

0,45

300

314

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- Uppgift saknas eller kan inte beräknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

* Totalundersökning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi finner också denna flik vilken ger en tidsserie:

Priser (exkl. moms) m.m. för rotposter stämplade av SVS andra halvåret 1999

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Län och

Såld

Antal

Volym

 

Volymandel i procent

Medelvolym per träd

 

Medel-

Pris

Länsdel

Volym

sålda

per

per

 

 

 

 

 

 

 

trans-

per

 

1 000

poster

post

ha

Tall

Gran

Löv

Tall

Gran

Löv

Totalt

port-

m³sk

 

m³sk

 

m³sk

 

 

 

 

m³sk

 

 

 

avstånd

kr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m

 

Ett antal rader i tabellen har tagits bort här!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1994/95

4 623

4 949

934

224

26

71

3

 

 

 

0,39

 

315

1995/96

1 824

1 985

919

203

32

64

4

 

 

 

0,32

 

276

1996/97

1 278

1 356

943

233

24

74

2

 

 

 

0,47

 

326

1997/98

2 389

2 497

957

217

30

68

2

 

 

 

0,40

 

323

1998/99

1 705

1 831

931

245

25

73

2

 

 

 

0,43

 

328

1999/00

1 488

1 478

1 007

242

24

74

2

 

 

 

0,43

 

310

.. Uppgiften alltför osäker för att anges

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

¹ Vgöt = Västra Götalands län (Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Några alternativa sätt att definiera beslutsproblemen och de ekonomiska värden som ska ersättas återfinnes här:

 

Ekonomisk optimering av slutavverkningstidpunkten:

http://www.lohmander.com/Program/Faust_Slut/InFaust3.html

Ekonomisk optimering av reservationspris och förväntat nuvärde:

http://www.lohmander.com/Program/Stump02/InStump022.html

 

Ekonomisk avverkningsoptimering m.h.t. arealrestriktioner (Fastighetens totalekonomi påverkas av om något bestånd blir biotopskyddat. I vissa situationer, när ett biotopskyddsområde avsättes, blir det möjligt att öka avverkningen i andra bestånd. Skogsvårdslagen innehåller nämligen restriktioner vilka begränsar den samlade ytan som samtidigt får existera på fastigheten med en beståndsålder under 20 år):

http://www.lohmander.com/Program/Avv_SVL/InAvSv8.html

 

Kanske kan man behålla önskade naturvärden via eviga gallringar? Här kan man studera detta problem närmare, optimera gallringsingreppens styrka och periodicitet samt det interall inom vilket virkesförrådet bör pendla:

http://www.lohmander.com/Program/javakod/F4.htm

 

Peter Lohmander

www.Lohmander.com