Sid 1(2) 2005-01-13

Ekonomiskt skogsbruk och stormfällningar

Av Peter Lohmander

Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering

Fakulteten för skogsvetenskap, SLU, 901 83 Umeå

Den skogliga lagstiftningen måste revideras kraftigt med hänsyn till skogsbrukets ekonomi och risker för bl.a. stormfällningar. Det måste vara möjligt att agera rationellt i skogen.

Stormfällningar har stor betydelse för skogsbrukets lönsamhet. I Sverige har den senaste veckan nästan en hel normal årsavverkning blåst ned, med mycket allvarliga konsekvenser för såväl skogssektorn som hela det omgivande samhället. I Danmark motsvarade stormfällningen under 1981 den normala avverkningen under två och ett halvt år. I Dagens Nyheter 2005-01-13 redovisas beräkningen att de senaste dagarnas stormfällning i Sverige redan kostat ca 30 miljarder kronor. Då har vi inte räknat in kostnaderna för sannolika kommande insektshärjningar och skador på andra skogsbestånd. Vi har inte heller räknat in kostnaderna för störningar i elförsörjningen och den materiella förstörelsen orsakad av fallande träd på vägar, järnvägar, hus och fordon.

Författaren har mycket ingående studerat händelserna i samband med stormfällningarna i Danmark. Detta ledde till estimering av en sannolikhetsfunktion för stormfällning, en optimeringsmodell i vilken sannolikhetsfunktionen användes för beräkning av rationell skogsproduktion med hänsyn till stormfällningar, en doktorsavhandling i skogsekonomi samt vetenskapliga artiklar.

Slutsatser för den nu befintliga skogen:

Rationella avverkningsbeslut kan inte bestämmas för olika bestånd var för sig. Alla avverkningsbeslut i området bör samordnas eftersom de olika bestånden ger varandra vindskydd.

Det är vanligen bäst att avverka flera angränsande bestånd samtidigt. Annars är sannolikheten hög att de sparade bestånden ändå blåser ner.

Den optimala slutavverkningsåldern för ett sammanhängande skogsområde, är lägre i vindutsatta områden än på andra ställen.

Den lämpligaste slutavverkningsåldern för skogsområden med spridda skogsbestånd är ännu lägre än den optimala slutavverkningsåldern i sammanhängande skogsområden.

Det förväntade ekonomiska värdet av ett område med sammanhängande skog är högre än motsvarande värde av mer spridda skogsbestånd.

Sid 2(2)

Slutsatser för nya skogliga investeringar:

Korta grova träd med bra rotsystem och bra vindskydd klarar sig bättre i vinden. Detta kan uppnås med glesa planteringar, tidiga och starka gallringar samt tidig slutavverkning.

Det förväntade nuvärdet av en skoglig investering är lägre i ett vindutsatt område än i andra områden, om förutsättningarna i övrigt är desamma.

Konsekvenser för lagstiftningen:

Det finns inga kalkyler som visar att de paragrafer som nu styr skogsbruket är de bästa möjliga. Där finns inte heller några hänsyn till de speciella problemen i vindutsatta områden. Därför krävs i nationens intresse en omfattande generell revidering av paragraferna, inte bara med hänsyn till stormproblemen. Just med hänsyn till stormproblemen är de viktigaste revideringarna dessa:

I vindutsatta områden måste:

- Den lägsta tillåtna slutavverkningsåldern sänkas rejält.

- De lägsta tillåtna plantantalen per hektar sänkas rejält.

- Det lägsta tillåtna virkesförrådet per hektar efter gallring sänkas rejält.

En grundlig utredning bör tillsättas för att reda ut exakt hur detta bör göras. I denna utredning bör ekonomisk skogsproduktion med hänsyn till risker utgöra kärnan.

Referenser:

       Lohmander, P., The economics of forest management under risk, Swedish University of Agricultural Sciences, Dept. of Forest Economics, Report 79, 1987, (Doktorsavhandling), 311p

       Lohmander, P., Helles, F., Windthrow probability as a function of stand characteristics and shelter, SCANDINAVIAN JOURNAL OF FOREST RESEARCH, Vol. 2, No. 2, 227-238, 1987

Lohmander, P., Ekonomiskt optimal avverkning med hänsyn till stormfällningar, SKOGSBRUKETS EKONOMI, Skogsfakta Konferens, No. 11, 32-37, 1988

Anknytande referenser:

http://www.lohmander.com/Information/Ref.htm