File = SkogIndEk1

av Peter Lohmander 2003-12-11

Övningen ska ge en helhetsbild av hur olika verksamheter ekonomiskt och flödesmässigt påverkar varandra inom skogssektorn.

Övningen ska också ge förståelse för hur ekonomiskt optimala lösningar kan bestämmas inom företag med många olika verksamheter.

Efter genomförandet av denna övning ska studenten ha vissa kunskaper och färdigheter i att beskriva och lösa skogs- och skogsindustriella problem med hjälp av operationsanalytiska metoder.

Studenten ska ha vissa erfarenheter och färdigheter i presentation och diskussion av ekonomiska förhållanden och möjligheter i samband med skogsindustriella frågeställningar.

Övningen ingår i jägmästarprogrammet.

Övningen utgör ett komplement till kurslitteratur samt föreläsningar.

Observation: Denna övning handlar om ekonomiskt rationell produktion och rationella flöden inom SMB, ett typiskt tillverkande företag med två fabriksanläggningar samt intern och extern handel med halvfabrikat. Den typ av industriella-ekonomiska frågeställningar som övningen omfattar är centrala och typiska inom tillverkande industri, i hela världen.

Såg och Massabolaget, SMB, är ett aktiebolag vilket grundades 1898. Det har sin verksamhet i norra Sverige och har industrianläggningarna, ett sågverk och en linerfabrik, belägna på bägge sidor om en stor älvmynning.

Företaget har även ett eget skogsinnehav vilket till viss del täcker råvarubehoven i fabriksanläggningarna. Aktuella data och förutsättningar i övrigt har inhämtats från liknande företag i regionen samt offentlig statistik.

Företaget, vilket är ett aktiebolag, har det uttalade målet att maximera vinsten. Det är exakt vad aktieägarna önskar sig.

Det finns dock begränsningar. Sågverket och linerfabriken har produktionskapaciteter vilka är svåra att ändra på med kort varsel.

Företaget producerar för en internationell marknad. Det finns ett mycket stort antal andra företag i världen som producerar och säljer liknande produkter, delvis på samma marknader. Råvarupriserna bestämmes också väsentligen av förhållanden vilka företaget inte kan påverka. Dessa priser möter företaget (fritt SMB):

Pris köpt timmer 380 SEK/m3

Pris sålt timmer 330 SEK/m3

Pris köpt massaved 200 SEK/m3

Pris såld massaved 120 SEK/m3

Pris köpt flis 280 SEK/m3

Pris såld flis 150 SEK/m3

Pris returpapper från den lokala marknaden, 50 SEK/ton. Man kan inte köpa mer än 100 000 ton per år från denna marknad.

Pris importerat returpapper, 730 SEK/ton.

Företaget har en egen skogsförvaltning i Norrlands inland. Avverkning och terrängtransport kallas sammantaget för drivning. Avverkningen sker sedan 10 år helt maskinellt, via skördare. Dessa fäller, kvistar och kapar träden till timmer och massaved. Därefter hämtas timmer och massaved av skotare, vilka lastar och kör ut virket till närmaste bilväg.

Kostnad för drivning, d.v.s. avverkning och terrängtransport,

70 SEK/m3.

Total kapacitet i drivning per år, 570000 m3.

Andel av avverkad volym som blir timmer, 0.5

Förr användes älven som transportled för råvaran via flottning. Detta upphörde i slutet av 1970-talet. Vägtransporterna tog då över eftersom det totalt sett blev billigare. Förutom själva transportkostnaden beaktades bl.a. den tid som flottningen tog (räntekostnader), kvalitetsförluster under vattentransporten samt ett visst svinn.

Transport från skog till industri kostar 60 SEK/m3 (timmer) och 70 SEK/m3 (massaved).

Sågverket har mycket gamla anor. De flesta sågverken längs Norrlandskusten var lokala industriella pionjärer. Sågverket använder timmer som insatsvara och producerar sågat virke, mest för export, samt flis och spån samt vissa andra restprodukter, exempelvis bark och bakar. Flisproduktionen är stor och av stor ekonomisk betydelse eftersom flisen är en utmärkt råvara i linerproduktionen på andra sidan älven. Bark, spån och bakar kan användas till energi. Det behövs bl.a. mycket värme i virkestorkarna.

Pris sågat virke, 1500 SEK/m3.

Rörlig kostnad i sågverket förutom kostnaden för timmer fritt sågverket, 300 SEK/m3.

Produktionskapacitet i sågverket per år, 80000 m3 sågad vara.

Åtgångstal: Det behövs 2.00 m3 timmer per m3 sågad vara.

Av en m3 timmer blir det vid sågningen 40% flis och 10% spån och/eller bakar.

Linerfabriken använder massaved (vilken barkas och flisas utanför fabriken) samt flis (delvis flis från det egna sågverket och delvis köpt flis från andra sågverk) samt returpapper (delvis lokalt insamlat och delvis importerat) som råvara.

Det faktum att fabriken till viss del använder returpapper i processen är även ett ekonomiskt värdefullt miljö-argument för företaget. Det behöver naturligtvis inte vara en nackdel att det kan vara klart lönsamt att använda returpapper i processen.

Fabrikens produkt kallas "liner" och utgör ytskiktet på "kartongpapp", s.k. "wellpapp".

Pris liner, 4900 SEK/ton.

Rörlig kostnad i linerfabriken förutom kostnaden för massaved och flis fritt fabriken, 1200 SEK/ton.

Produktionskapacitet i linerfabriken, 400000 ton/år.

Flisad massaved, sågverksflis och returpapper kan blandas som råvara i linerfabriken. Flisad massaved och sågverksflis ger 1 ton liner per 4 m3 fast råvara. 1 ton returpapper ger 950 kg liner. Priset på liner påverkas av kvaliteten. Den linerkvalitet har valts (som inte nödvändigtvis alltid är optimal) vilken innebär att minst 4 m3 massaved och/eller flis måste tillsättas per ton returpapper i processen.

---------------------------------------------------------------

Kursen indelas i grupper sådana att ingen grupp innehåller mindre än 2 medlemmar samt fler än 3 medlemmar.

Känslighetsstudier. Det gäller att särskilt studera de ändringar som återfinnes i denna tabell och fastställa intressanta intervall inom vilka priser m.m. bör ändras. I samtliga fall bör så stora ändringar i förutsättningarna göras att tydliga ändringar i den rekommenderade verksamheten blir följden.

Gruppernas fördelning på känslighetsstudier