Innehåll och länkar
| 1
| 36
| Onsdag
| Mål för verksamheten, nuvärde och andra ekonomiska begrepp.
Lantz kap 1 och 2 (översiktligt), SCA Investor Report 3/2004,
www.SCA.com/news/publications
Läs också texten som Du finner via denna länk:
Nuvarde1.doc .
Vi kommer att analysera vissa nuvärdeproblem bl.a. med hjälp av det beräkningsprogram
som finns länkat här:
Nuvardekalkyl.htm .
Så här ansluter Du till den genomgången:
Varje kursdeltagare har ett personligt användarnamn och lösenord (password).
Följande exempel illustrerar hur användarnamn och lösenord har fastställts vid kursens
början. Vi antar att Cecilia med adress enligt nedan vore en verklig kursdeltagare:
Svensson Rutfelt Cecilia Vera,
Stockviksgatan 14,
955 88 Stocksund.
Cecilia skulle i så fall ha tilldelats användarnamnet: sc955.
Cecilia skulle också ha tilldelats lösenord(password): 95588.
Principen är ganska enkel.
Användarnamnet består av två små bokstäver följda av tre siffror.
Den första av dessa bokstäver är den första bokstaven i efternamnet
(Om man som i Cecilias fall har dubbla efternamn så använder vi endast
den bokstav som kommer från det först angivna efternamnet.)
Den andra av dessa bokstäver är den första bokstaven i det första förnamnet.
De tre siffrorna är de första tre siffrorna i det postnummer man har.
Lösenordet är helt enkelt de fem siffrorna i det postnummer man har (utan mellanslag).
(Var och en kan senare själv ändra sitt lösenord till något som är svårare att räkna ut för
andra personer. Det gäller i så fall att skriva upp det så att man inte glömmer bort det.
Var och en är själv ansvarig för att hålla koll på detta.)
Räkna på motsvarande sätt ut vilket användarnamn och vilket lösenord(password) som Du själv har.
Vi förutsätter nu att Du har installerat "Marratech" enligt alla konstens regler i instruktionerna
och lärt Dig hur det fungerar enligt de videoinstruktioner som man hittar om man följer
länkarna i "Instruktion1".
Klicka därefter på denna länk:
https://marra.slu.se
Därefter klickar Du på länken för "join" Kurs.
(Som synes kan man istället för att klicka på "join" vid tillfälle ändra password med mera.)
Därefter gäller det endast att skriva in användarnamn och password i rutorna och ansluta till mötet.
Det är en god ide att testa att det går bra att på detta sätt ansluta till mötet i mycket god tid,
helst dagen före det första mötet någon gång inom tidsintervallet 10.00 - 15.00.
På så sätt får vi veta att allt fungerar innan det är för sent. Det angivna tidsintervallet innebär inte
heller att det blir krockar med andra kurser som också använder programmet. Kanske får Du också se
andra kursdeltagare i Din egen dator på detta sätt. Om det inte går att komma in i mötet enligt instruktionen
ovan så ber jag Dig ringa till mig (Peter Lohmander, 090 - 786 83 80) någon gång
inom tidsintervallet 10.00 - 12.00 eller 13.30 - 15.00 dagen före det första datormötet.
|
| 2
| 37
| Tisdag
| Introduktion till beräkningsprogrammen LINDO och LINGO.
Vi ska lära oss ställa upp och lösa olika slags beräkningsproblem
med hjälp av programmen. Bägge programmen måste först ha installerats i enlighet
med instruktionerna, i god tid före föreläsningen. Programmen är mycket flexibla.
Man kan lösa problem med hundratals variabler och restriktioner.
Sådana beräkningsproblem är typiska när man ska ta fram ekonomiskt rationella
lösningar inom bl.a. skogsindustriell verksamhet.
|
| 3
| 38
| Tisdag
| Exakt bestämning av intäkts- och kostnadsfunktioner.
Vi gör detta med hjälp av papper och penna samt med hjälp av LINGO.
|
| 4
| 39
| Tisdag
| Regressionsanalys för funktionsbestämning.
Lantz kapitel 3, särskilt 73-86. LINGO och Excel.
|
| 5
| 40
| Tisdag
| Priser och volymer i skogssektorn. Vi går igenom aktuell statistik av betydelse
för skogsindustriell verksamhet som man kan hitta i tabeller på INTERNET. Vi
sammanfattar väsentlig information på ett sådant sätt att vi kan använda denna i
kursens ekonomiska analyser.
|
| 6
| 41
| Tisdag
| Kostnader i skogsföretaget. Vi går igenom aktuell statistik av betydelse
för skogsindustriell verksamhet som man kan hitta i tabeller på INTERNET. Vi
sammanfattar väsentlig information på ett sådant sätt att vi kan använda denna i
kursens ekonomiska analyser.
|
| 7
| 42
| Tisdag
| Marknadsundersökningar för ekonomiskt rationell skogsindustriell verksamhet. Trots att enorma informationsmängder finns
på INTERNET så behövs ofta särskild information för att lösa nya ekonomiska
problem, särskilt under speciella förutsättningar i ett visst område. Hur ser
exempelvis efterfrågan ut för en viss typ av skogsindustriell produkt i en viss
kommun? Hur påverkas kundernas betalningsvilja för en viss slags skogsindustriell
produkt av denna produkts egenskaper, form, färg, hållfasthet eller något annat?
Hur påverkas kundernas val av leverantör av service och kostnader i butiken?
Hur mycket är de beredda att betala för korta kötider, snabb och exakt service,
möjligheten att köpa kundanpassade halvfabrikat o.s.v.?
Om vi inte vet detta så kan vi inte heller räkna ut hur vi på det mest lönsamma
sättet bör bedriva vår skogsindustriella verksamhet.
Särskilda marknadsundersökningar behöver därför ofta genomföras.
|
| 8
| 43
| Tisdag
| Från marknadsundersökning till ekonomiskt optimal verksamhet.
Vi går grundligt igenom hur en marknadsundersökning bör utformas m.h.t. det
övergripande målet att fungera som beslutsunderlag i den samlade planeringen
av verksamheten. Momentet kan benämnas: Från marknadsundersökning till ekonomiskt
optimala produktegenskaper, priser och produktionsvolymer. Vi inleder samtidigt en
större övning inom vilken kursdeltagarna i grupper (eller enskilt) får lösa verkliga
uppgifter av denna typ. Det är mycket bra om kursdeltagarna i detta skede har goda
kontakter med företag i branschen, där marknadsundersökningar och anknytande mindre
utredningar kan göras under kurstiden. I övningen ingår att en av böckerna A eller B
ska läsas. Vissa av övningsuppgifterna knyter an till dessa böckers
innehåll. Dessa böcker är: Bok A: Engwall M. (Red), Produktutveckling bortom kunskapens gränser,
Studentlitteratur, ISBN 91-44-04113-6, 2003. Bok B: Jörnmark, J., Ramberg, L.,
Globala förkastningar, Studentlitteratur, ISBN 91-44-03115-7, 2004.
|
| 9
| 45
| Tisdag
| Produktvalsproblem med restriktioner.
Lantz kap 6. LINDO- och LINGO-exempel.
|
| 10
| 46
| Tisdag
| Kapacitetsplanering.
Lantz kap 7. LINDO- och LINGO-exempel.
|
| 11
| 47
| Tisdag
| Aggregerad planering av skogsindustriell verksamhet.
Vi definierar och analyserar sammansatta skogsindustriella problemställningar
med hjälp av inhämtade kunskaper samt beräkningsprogrammen. Exempel från INTERNET
på frågeställningar och datorbaserade skogsföretagsmodeller användes.
Skogsindustriell produktion, skogsindustriella investeringar, transporter och
halv-fabrikat behandlas i ett sammanhang.
|
| 12
| 48
| Tisdag
| Aggregerad planering av skogsindustriell verksamhet.
Vi definierar och analyserar sammansatta skogsindustriella problemställningar
med hjälp av inhämtade kunskaper samt beräkningsprogrammen. Exempel från INTERNET
på frågeställningar och datorbaserade skogsföretagsmodeller användes.
Skogsindustriell produktion, skogsindustriella investeringar, transporter och
halv-fabrikat behandlas i ett sammanhang.
|
| 13
| 49
| Tisdag
| Lagerstyrning.
Lantz kap 11. LINGO-exempel.
|
| 14
| 51
| Tisdag
| Projektstyrning och schemaläggning.
Lantz kap 9 och 10. LINGO-exempel.
|
| 15
| 2
| Tisdag
| Nyckeltal, informationsbehov och återkoppling.
Lantz kap 4 och 13.
|
| 16
| 3
| Tisdag
| TENTAMEN.
Enligt särskild information. Tentamen ska kunna genomföras vid lärcentra på olika
platser. Information om detta samt information om redovisning av övningen
kommer så småningom.
|