| Moment | Vecka | Dag | Innehåll och länkar |
| 1 | 36 | Torsdag | Mål för verksamheten. Läs Grundbokens kapitel 9, Skogsföretaget, som bakgrund i förväg. Läs också texten som Du finner via denna länk: Nuvarde1.doc . Vi kommer att analysera olika nuvärdeproblem bl.a. med hjälp av det beräkningsprogram som finns länkat här: Nuvardekalkyl.htm . Vi kommer att presentera grundläggande teori för investeringskalkyler, särskilt nuvärdekalkyler. Så här ansluter Du till den genomgången: Varje kursdeltagare har ett personligt användarnamn och lösenord (password). Följande exempel illustrerar hur användarnamn och lösenord har fastställts vid kursens början. Vi antar att Cecilia med adress enligt nedan vore en verklig kursdeltagare: Svensson Rutfelt Cecilia Vera, Stockviksgatan 14, 955 88 Stocksund. Cecilia skulle i så fall ha tilldelats användarnamnet: sc955. Cecilia skulle också ha tilldelats lösenord(password): 95588. Principen är ganska enkel. Användarnamnet består av två små bokstäver följda av tre siffror. Den första av dessa bokstäver är den första bokstaven i efternamnet (Om man som i Cecilias fall har dubbla efternamn så använder vi endast den bokstav som kommer från det först angivna efternamnet.) Den andra av dessa bokstäver är den första bokstaven i det första förnamnet. De tre siffrorna är de första tre siffrorna i det postnummer man har. Lösenordet är helt enkelt de fem siffrorna i det postnummer man har (utan mellanslag). (Var och en kan senare själv ändra sitt lösenord till något som är svårare att räkna ut för andra personer. Det gäller i så fall att skriva upp det så att man inte glömmer bort det. Var och en är själv ansvarig för att hålla koll på detta.) Räkna på motsvarande sätt ut vilket användarnamn och vilket lösenord(password) som Du själv har. Vi förutsätter nu att Du har installerat "Marratech" enligt alla konstens regler i instruktionerna och lärt Dig hur det fungerar enligt de videoinstruktioner som man hittar om man följer länkarna i "Instruktion1". Klicka därefter på denna länk: https://marra.slu.se/ Därefter klickar Du på länken för "join" Kurs. (Som synes kan man istället för att klicka på "join" vid tillfälle ändra password med mera.) Därefter gäller det endast att skriva in användarnamn och password i rutorna och ansluta till mötet. Det är en god ide att testa att det går bra att på detta sätt ansluta till mötet i mycket god tid, helst dagen före det första mötet någon gång inom tidsintervallet 10.00 - 15.00. På så sätt får vi veta att allt fungerar innan det är för sent. Det angivna tidsintervallet innebär inte heller att det blir krockar med andra kurser som också använder programmet. Kanske får Du också se andra kursdeltagare i Din egen dator på detta sätt. Om det inte går att komma in i mötet enligt instruktionen ovan så ber jag Dig ringa till mig (Peter Lohmander, 090 - 786 83 80) någon gång inom tidsintervallet 10.00 - 12.00 eller 13.30 - 15.00 dagen före det första datormötet. Här kan man klicka och se den "whiteboard" som skrevs under det första momentet. Den har efter mötet kompletterats och förtydligats. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK1.mwb |
| 2 | 37 | Torsdag | Introduktion till ekonomiska beräkningsprogram, LINDO och LINGO. Programmen ska vara installerade på kursdeltagarnas datorer i god tid före genomgången. Läs därför de grundliga instruktionerna gällande detta och installera allt i god tid. Vi ska grundligt gå igenom några enkla och typiska ekonomiska beräkningsexempel i anslutning till skogliga frågor med hjälp av programmen. Här finns tre länkade textfiler som man bör ladda ner och skriva ut före genomgången. Dessa handlar om hur man använder ett av beräkningsprogrammen för att lösa små problem som man även kan lösa på annat sätt. Under senare sammankomster ska vi använda programmet för att lösa betydligt större problem, även sådana problem där vi låter programmet räkna ut ekonomiskt optimala åtgärder m.m.. Problem via Lingo 1 ... Lingo-exempel 1 ... Lingo-exempel svar 1 ... Här kan man klicka och se den "whiteboard" som skrevs under det andra momentet. Den har efter mötet kompletterats och förtydligats. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK2.mwb |
| 3 | 38 | Torsdag | Bestämning av funktioner för skogsekonomisk problemlösning. Vi lär oss bestämma sådana funktioner som vi behöver när vi ska lösa skogsekonomiska problem. Vi gör detta med hjälp av "papper och penna" (genomgångar på Maratechs white board) samt med hjälp av LINGO. Här finns två textfiler som ska behandlas mycket grundligt under genomgången. Skriv gärna ut dem i förväg och/eller se till att de har öppnats i ett särskilt fönster på datorn före genomgången. Starta även gärna Lingo i förväg så att det går snabbt att komma igång med problemlösningen! Under genomgången kommer dessutom en "Marratech-whiteboard" att skapas. Även den kommer sannolikt att finnas "klickbar" i schemat så småningom efter genomgången. Var och en uppmuntras att även själv spara de whiteboards som vi skapar under våra möten direkt på den egna datorns hårddisk. Var och en kan även själv träna på funktionsanpassning genom att följa de principer som framgår i de två textfilerna som är länkade till denna dag. Det är bara att fastslå några observationer av något fenomen och sedan bestämma funktioner. Övning ger färdighet! Funktioner 1 ... Funktioner 1 Svar ... Här är en aktuell föredragning från konferensen "Skogen, Industrin och Framtiden" i Gävle 2004-09-13. Statsrådet Messing, Peter Lohmander och många företrädare för svensk skogsindustri och fackföreningsrörelse samt skogsägarrörelse medverkade. Klicka här: http://www.Lohmander.com/Gavle04.doc ... Här kan man klicka och se den "whiteboard" som skrevs under det tredje momentet. Den har efter mötet kompletterats och förtydligats. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK3.mwb |
| 4 | 39 | Torsdag | Vad finns i skogen och ur växer det? Läs som bakgrund Grundboken sid 146-151 samt sid 174-176. Vi går igenom informationen i en skogsbruksplan samt lär oss hur man själv kan bestämma sådan information med enkla medel. Detta område inkluderar grunderna i skogsuppskattning och bonitering. Vi ska förstå hur ett relaskop och en höjdmätare fungerar och teorin för bestämning av virkesförråd per ytenhet. Vi ska kunna översätta kunskaperna till volymfunktioner. Här kan man klicka och se den "whiteboard" som skrevs under momentet. Den har efter mötet kompletterats och förtydligats. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK4.mwb |
| 5 | 40 | Torsdag | Intäkter, kostnader, marknader samt aptering. Läs som bakgrund Grundboken sid 154-158. Vi går igenom information om aktuella förhållanden av betydelse för skogsfastighetens ekonomi, särskilt sådan information som finns grundligt dokumenterad i tabellverk på INTERNET. Vi ska i anslutning till detta även lösa ett grundläggande problem vid avverkning, nämligen det ekonomiskt rationella apteringsproblemet. Vi använder i detta problem aktuella prislistor och räknar fram rationell aptering med hjälp av "papper och penna"samt LINGO. Här kan man klicka och se den "whiteboard" som skrevs under momentet. Den har efter mötet kompletterats och förtydligats. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK5.mwb |
| 6 | 41 | Torsdag | Föryngringsavverkning (Slutavverkning). Läs som bakgrund Grundboken sid 64-66. Vi ska under momentet bestämma några typiska funktioner för volymutveckling och nettoprisutveckling med hjälp av aktuell statistik. Vi ska därefter bestämma den ekonomiskt bästa tidpunkten för slutavverkning (föryngringsavverkning). Detta gör vi dels med papper och penna samt dels med hjälp av LINGO. Vi ska också översiktligt ta upp alternativa avverkningsformer, särskilt blädning. Vi ska diskutera grundbokens text i ljuset av de resultat som vi själva räknar fram under genomgången. Vi ska även studera hur några alternativa datormodeller på INTERNET kan användas för att enkelt lösa denna typ av skogsekonomiska problem. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kommer sannolikt att kompletteras under och (eller) efter mötet. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK6.mwb |
| 7 | 42 | Torsdag | Föryngring, särskilt plantering. Läs som bakgrund Grundboken sid 69-92. Vi kommer att gå igenom aktuell information om kostnader och intäkter av betydelse för planteringsproblemet. Vi ska även bestämma en funktion som säger något om hur tillväxt påverkas av stamantalet. Vi ska diskutera plantavgångar och olika orsaker. Vi ska bestämma hur de ekonomiskt mest rationella planteringarna bör utföras under några olika förutsättningar. Vi ska även studera hur ett program på INTERNET kan användas för att lösa denna typ av problem. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK7.mwb |
| 8 | 43 | Torsdag | Naturlig föryngring. Läs som bakgrund Grundboken sid 93-96. Vi ska särskilt studera ekonomiskt rationell naturlig föryngring med hänsyn till tidsfördröjningsaspekter och fröträdens tillväxt. Vi använder många av de metoder som vi lärt oss under tidigare moment även i detta problem. Vi ska bestämma typiska förutsättningar och räkna fram de ekonomiskt mest rationella lösningarna. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK8.mwb |
| (Extra) | 44 | Torsdag | Särskild uppgift: Skogliga beslutsproblem på den internationella fronten Denna vecka medverkar Peter Lohmander i en årlig internationell konferens. Den aktuella delen av konferensen handlar om optimala beslut i skoglig verksamhet. Konferensen handlar även om generell metodutveckling inom hela området optimala beslutsmetoder, datorbaserad problemlösning och it-utveckling med tillämpningar inom alla existerande verksamheter i alla länder. Det innebär att kursen denna vecka inte har en Marratech-föreläsning av den vanliga sorten. Särskild uppgift till varje kursdeltagare: Läs här texten om vad "operationsanalys" och "management science" är: http://www.informs.org/Join/Orms.html ... Sök sedan efter vilka "clusters", "sessions" och föredrag som handlar om optimala skogliga beslut (sök gärna med orden "forest" eller "forestry" i de sökfunktioner som Ni hittar på konferensens hemsida: http://www.informs.org/Conf/Denver2004/ ... (Ni bör hitta minst 6 olika "sessions" som handlar om skogliga beslut. I var och en av dessa "sessions" hittar Ni ett antal (kanske 4 eller 5) olika föredrag. Läs de sammanfattningar "abstracts" som hör till de olika föredragen som handlar om skogliga beslut. Försök sammanfatta vilka slags skogliga beslutsproblem som de olika föredragen handlar om. Beskriv sammanfattande vilka nya resultat som rapporteras i de olika föredragen. Besvara följande frågor: a. Vilka nya typer av frågeställningar gällande optimala beslut i skogsbruket behandlats vid den internationella konferensen INFORMS i Denver 2004? b. Finns det några exempel på hur virkesproduktions- och miljö-aspekter har behandlats i ett sammanhang med hjälp av nya beslutsmodeller? Beskriv detta. c. Vilka slags ideer och metoder som behandlas vid INFORMS i Denver 2004 skulle man kunna ha användning för i det område där Du själv bor och eventuellt är verksam i skogen och kanske har en skogsfastighet? d. Ge något förslag på sådana saker som man borde ta upp vid INFORMS skogliga "cluster" under 2005! Skriv ned Era svar och skicka dem med vanlig post så att inte Lohmanders e-brevlåda blir full (se instruktionen nedan). Tid: Era svar ska finnas i Lohmanders brevlåda senast fredagen den 12 november 2004. Så här ska Era inskickade svar se ut: Kursdeltagarens namn, adress och telefonnummer skrives på ett försättsblad. Därefter följer resten av svaren på fasthäftade blad. Svaren på frågorna a, b, c och d skrives på ett blad var. Hela texten bör omfatta 5 maskinskrivna sidor. Adress: Skicka svaren (enligt ovan) med med VANLIG post till: Peter Lohmander, SLU, Skogsekonomi, 901 83 Umeå. ... Vi ska även gemensamt diskutera vad som framkom under konferensen vid lämplig framtida träff via Marratech. Lycka till med uppgiften! |
| 9 | 45 | Torsdag | Ekonomisk stamkvistning och skogsgödsling. Även inledning till gallringsmallarna och ekonomisk gallring samt slutavverkning! Läs som bakgrund Grundboken sid 104 samt 114-115. Vi börjar med att ta fram lämpliga funktioner för tillväxt och kvalitetsutveckling. Sedan beräknar vi lönsamheten av stamkvistning samt skogsgödsling under alternativa förutsättningar. Vi försöker även att beräkna de mest lönsamma alternativen med hjälp av LINGO. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK9.mwb |
| 10 | 46 | Torsdag | Gallring samt gallringsmallarnas användning. Läs som bakgrund Grundboken sid 105-109. Läs även igenom gallringsmallarna. Vi ska användan gallringsmallarna för att bestämma sådana funktioner för tillväxt som vi kan använda för att räkna ut ekonomiskt rationell gallring och slutavverkning. Slutavverkning och gallring påverkar varandra och måste därför studeras i ett sammanhang om vi ska kunna räkna ut den mest ekonomiska lösningen. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK10.mwb |
| 11 | 47 | Torsdag | Ekonomiskt rationell blädning samt plockhuggning. Läs som bakgrund Grundboken sid 105-111. Gallringsmallarna kan vi inte använda i samband med blädning och plockhuggning. Alternativa beräkningsmetoder måste användas. Vi ska tillämpa sådana alternativa beräkningsmetoder och ta fram de mest lönsamma åtgärderna. Vi ska särskilt beräkna ekonomiskt rationellt virkesförråd, ekonomiskt rationellt tidsintervall mellan ingreppen och uttagens lönsammaste storlek. Vi ska göra detta med papper och penna, med LINGO och med särskilt utvecklade datorprogram på INTERNET. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK11.mwb |
| 12 | 48 | Torsdag | Ekonomiskt rationella beslut när många skogliga åtgärder påverkar varandra. I många sammanhang, särskilt i skoglig verksamhet, hänger många åtgärder ihop. Skogsvårdens lagar och förordningar reglerar exempelvis hur stor areal på en fastighet som samtidigt får bestå av skog yngre än 20 år. Detta innebär att man inte bör välja att slutavverka ett visst bestånd vid en viss tidpunkt utan att samtidigt fundera över vad detta innebär för möjligheterna att även avverka i andra bestånd. Om avverkning i bestånd A innebär att avverkning i bestånd B måste fördröjas flera decennier (på grund av nämnda lagar och förordningar) så bör man hantera dessa åtgärder i ett sammanhang och välja den totalt sett bästa lösningen. Dessa slag av problem är ofta komplicerade. Två metoder som kan användas i dessa sammanhang kallas linjär programmering respektive ickelinjär programmering. LINDO kan klara linjär programmering. LINGO kan klara bägge metoderna. Under detta moment ska vi gå igenom grunderna i dessa metoder och se hur man använder LINGO och LINDO för att lösa enkla problem av dessa typer. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK12.mwb |
| 13 | 49 | Torsdag | Ekonomisk avverkning på skogsfastigheter m.h.t. arealrestriktioner. Vi inleder momentet med en genomgång av aktuella lagar och förordningar. Vi fastställer förutsättningar på en typisk skogsfastighet och räknar ut ekonomiskt rationell avverkning på fastigheten under de närmaste 25 åren. Detta göres med hjälp av LINGO (och eventuellt LINDO). Vi studerar även hur ett datorprogram på INTERNET kan användas för att lösa denna typ av problem för godtyckliga förutsättningar. En övning inleds under vilken kursdeltagarna får lösa ett liknande planeringsproblem för en alternativ skogsfastighet. De kursdeltagare som är intresserade av att använda förutsättningar från en egen skogsfastighet får gärna använda dessa. Denna övning får utföras i form av grupparbete (eller enskilt arbete). Här kan man klicka fram övningsplanen i form av ett Word-dokument: http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK13.doc Vi kommer under momentet att grundligt gå igenom denna övningsplan. Det är därför lämpligt att skriva ut övningsplanen, helst före mötet, så att vi kan diskutera alla delar och inleda arbetet med övningen direkt. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK13.mwb |
| 14 | 51 | Torsdag | Ekonomisk skogsfastighetsplanering m.h.t. miljövärden. Läs som bakgrund Grundboken kapitel 5 och kapitel 7. Vi ska konkret analysera åtgärdsvalsproblemen på en skogsfastighet på ett sådant sätt att ekonomiska och miljömässiga aspekter kan samordnas på bästa sätt. Detta kan vi göra med hjälp av LINDO och LINGO. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK14.mwb Var och en ska under detta möte ange var det är enklast att skriva tentamen. En kontaktperson och ett telefonnummer ska lämnas under mötet. |
| 15 | 2 | Torsdag | Ekonomisk skogsfastighetsplanering m.h.t. lagar och förordningar, miljö, skogsindustri och arbetsmarknad. Läs som bakgrund Grundboken kapitel 1, 2, 5, 9, 10, 11, 12. Kursdeltagarna beskriver, under mötet, arbetet med ekonomisk planering av åtgärderna på skogsfastigheterna. Vilka var de viktigaste slutsatserna? Är arbetet avklarat eller återstår något delmoment? Vi ska även konkret analysera åtgärdsvalsproblemen på en skogsfastighet med hänsyn till alla de olika aspekter på skogsbruket som vi finner i momentets rubrik. Vi ska formulera problemet så att vi väljer högsta möjliga totala nuvärde med hänsyn till alla de olika särintressen som rubriken inkluderar. Här kan man klicka och se momentets "whiteboard". Den kan komma att kompletteras vid ett senare tillfälle. http://www.sekon.slu.se/~plo/itskog/ESK15.mwb |
| 16 | 3 | Tisdag | TENTAMEN enligt särskild information. Tentamina ska kunna genomföras vid lärcentra på många olika platser. Information: Se whiteboard från förra träffen (träff 15!). |